9 mat- och träningsmyter som inte stämmer

fitnessmyter-hälsomyter

 

Oavsett om du vill bli av med fett, få större muskler eller ett bättre humör har du säkert tagit råd från olika personer och anpassat din fitnessrutin efter dem. Tyvärr finns det massor av fitnessråd där ute som inte alls hjälper dig att nå dina mål och som faktiskt kan göra mer skada än nytta.

Därför har vi skapat en lista över nio vanliga och seglivade fitnessmyter så att du för en gångs skull kan sluta lyssna på dessa.

Hälsomyt 1: Att äta fet mat gör dig fet

Det är uppenbart eller hur? Äter du fett blir du fet, eller… Vad som verkar självklart kan ofta vara fel. Jag menar, en gång i tiden trodde vi att jorden var platt tills en smart människa insåg att den faktiskt inte var det. Och bara för att vi konsumerar fett betyder inte det att fettet förblir fett i våra kroppar. Faktum är att fett är en del av en balanserad och hälsosam diet.

Däremot finns det olika typer av fett, se till att du konsumerar de goda fetterna som de från avokado, nötter och frön. Dessa fetter gör dig mätt och är en god källa till vitaminer och mineraler. Mat som pommes frites kommer inte att göra dig mätt och innehåller inga näringsämnen så (kanske onödigt att säga) undvik dessa.

Obs, kom också ihåg, du kommer att gå upp i vikt om du konsumerar mer kalorier än du bränner. Det är en ganska enkel ekvation: kalorier in och kalorier ut.

Hälsomyt 2: Kolhydrater gör dig fet

Så, vi blir inte feta genom att äta fett, då blir vi säkerligen det genom att äta kolhydrater – eller? Nej, det stämmer inte. Exakt samma koncept gäller för kolhydrater, allt handlar om en bra, sund balans! Generellt, för någon att bli fet av kolhydrater, måste de ätas tillsammans med en dålig kost och utan träning.

’Problemkolhydraterna’ är de som är raffinerade, väldigt bearbetade och / eller inte innehåller något faktiskt näringsvärde, som kanelbullar eller pommes frites. Ett äpple, som också är högt på kolhydrater, kan inte jämföras med en kanelbulle. Så eliminera inte kolhydrater, välj istället bra och naturliga kolhydratskällor.

Hälsomyt 3: Punktträning kan hjälpa dig bränna fett på specifika områden

Vi har alla läst artiklarna om hur vi kan få magrutor och reducera magfett genom att endast göra sit-ups.  Tyvärr fungerar inte fettförlust genom att träna ett specifikt område. Missförstå oss inte, det är bra att göra sit-ups eftersom att det stärker magmusklerna, det bränner däremot inte fett på det specifika området. Detta beror på att fett bränns (eller förloras) jämnare på kroppen och fettförlustmönster har mer att göra med en persons unika kropp än med de övningar som utförs.

Hälsomyt 4: Vågen är ett bra hjälpmedel för att mäta fettförlust

Du går på en diet, tränar regelbundet och vill spåra dina framsteg. Det gör du enkelt genom att ställa dig på vågen eller hur? Fel, din vikt kan faktiskt vilseleda dig. Människokroppen består av mer än bara fett, som t.ex. vatten och muskler. Om du har gått ner 1 kg kanske det bara betyder att du har gått ner 1 kg i vattenvikt, om du har gått upp 1 kg kanske det helt enkelt betyder att du har fått mer muskelmassa. Om du vill mäta din fettförlust, försök istället att se över hur du känner dig och hur du ser ut, lita inte på vågen eftersom den inte skiljer på muskler, fett eller vatten.

Hälsomyt 5: Det är bäst att äta flera små måltider under hela dagen för att hålla metabolismen i liv

Det hävdas ofta att man borde äta flera små måltider under hela dagen för att hålla ämnesomsättningen hög. Men att äta 2-3 måltider per dag har exakt samma effekt på  det totala antalet kalorier som bränns som att äta 5-6 (eller fler) mindre måltider. Att äta ofta kan ha fördelar för vissa människor (som att förhindra överdriven hunger), men det är felaktigt att det påverkar mängden kalorier som vi bränner.

Hälsomyt 6: Protein läcker kalcium från benen och ökar risken för osteoporos

Det är allmänt trott att äta protein ökar blodets surhet och läcker kalcium från benen, något som leder till osteoporos. Även om det är sant att ett högt proteinintag ökar känslig utsöndring på kort sikt, kvarstår denna effekt inte på lång sikt. Sanningen är att protein är kopplat till benens tillväxt, utveckling och övergripande hälsa. Det har också föreslagits att detta kan bidra till att minska risken för osteoporos och frakturer i ålderdom.

Hälsomyt 7: Att värma mat i mikron förstör matens näringsinnehåll

Termen “strålning” skrämmer människor, och det är en vanlig missuppfattning att matlagning av mat i mikrovågsugnen kan skada vår hälsa. Medan vågorna av energi som används för att värma mat i mikrovågsugnen liknar andra farligare typer, är poängen att de är mycket, mycket kortare och endast inriktade på vissa molekyler, såsom vatten. Energin från vågorna gör att molekylerna vibrerar, vilket alstrar värme och lagar maten. Harvard Medical School påpekar att användning av en mikrovågsugn för att laga mat kan faktiskt vara fördelaktigt eftersom tillagningstiderna är kortare och mindre vatten behövs, vilket gör det möjligt för livsmedel som broccoli att bibehålla mer av deras näringsvärde än om de hade kokats.

Hälsomyt 8: Alla kan få de näringsämnen de behöver enbart från kosten

Experter menar att det bästa sättet för oss att få i oss de näringsämnen vi behöver är genom mat, men det är inte alltid möjligt att få oss all den näring vi behöver enbart genom kosten. Även med planering, tålamod och kunskap om mikronäringsämnen.

Om du till exempel följer en strikt vegansk diet kan du utveckla en brist på vitamin B12, en vitamin som är naturligt rik hos animaliska produkter. För veganer och vegetarianer eller äldre vuxna (vi absorberar vitaminen mindre effektivt med åldern) kan ett B12-tillskott vara till stor hjälp.

Hälsomyt 9: Kreatin är farligt

Den här myten härrör från en historia i en fransk tidning som heter L’Equipe. I magasinet skrevs att kreatin var farligt för njurarna, även om det inte finns några dokumenterade fall som visade på biverkningar av att ta kreatin (förutom viktökning).

Oron kring njurfunktion härrör från en ökning av kreatininnivåer som kan ses när man kompletterar med kreatin. Men forskning tyder på att de flesta idrottare redan har ökade kreatininnivåer på grund av träningsintensitet, utan något samband till njurfunktionen. Och, detta är viktigt, om kreatintillskott stoppas, återgår kreatininnivåerna till det normala.

Gillade du den här artikeln?

Tack för din feedback